Gerodean - Grodan
Uppfödningen bedrivs av mig, Gerodean "Grodan" Elleby. Jag har kallats för Grodan sedan jag var en liten parvel och kröp på alla fyra. Idag är jag vuxen och har inget emot att kallas för Gerodean. :-D
Jag har alltid haft djur omkring mig som grodor, hästar, kaniner, degus, fiskar, kossor, höns mm, men när jag träffade på tamråttan blev jag fast. För mig var det det perfekta husdjuret. Just nu bor jag i ett litet hus i en liten by som heter Bettna. Det ligger mellan Nyköping, Flen och Katrineholm. Planen är att flytta närmare Stockholm, för där känner jag mig mest hemma, så småningom. Förutom råttor har jag 2 illrar och möss. Jag har förkärlek till Dobermann, så en sådan omplaceringshane bor hos mig sedan 12 augusti 2016. Han är min tredje. Sedan 2006 driver jag sajten mus-ifokus. |
Den Fantastiska Sällskapsråttan
1997 skrev jag en bok om råttor: Den Fantastiska Sällskapsråttan. Det var inget förlag som var intresserad av att ge ut den så jag kopierade bara upp ett fåtal exemplar. Den hamnade på biblioteken och fanns där några år. SRS sålde också några exemplar och mina råttköpare fick köpa ett exemplar. Det var en väldigt liten upplaga. Boken var på ca 72 A4 sidor och ca 30.000 ord. Det tog ca 2 år att skriva den.
Idag är det en ganska inaktuell bok med en mängd fadäser och jag har inte orkat att omarbeta den då det kräver väldigt mycket faktagranskning. Samt att jag blev utbränd 2005 och har inte orkat skriva längre texter sedan dess. Trots detta används boken som källa än idag, även om det kanske inte anges. |
Min första råtta, Pim-Pim
Jag köpte min första råtta den sista augusti 1983. Det var en Black Hooded hane som jag döpte till Pim-Pim. Sedan den dagen har det inte gått en sekund utan att jag haft råttor i mitt hem.
I Gula Tidningen hittade jag äntligen en annons om en råtta som var till salu. Jag hade letat en tid, efter att en kompis berättat att råttor var jättetrevliga djur och kunde leva i många år. I Gula Tidningen stod det laboratorieråtta till salu. Jag ringde och frågade om råttan. De bodde på andra sidan stan och blev så glada att jag ringde att de åkte hem till mig och lämnade råttan. :-O
Pim-Pim var en otroligt snäll hane. Han var ensamråtta, för att jag helt enkelt inte visste bättre, dock var han en högt älskad råtta som var med överallt.
I Gula Tidningen hittade jag äntligen en annons om en råtta som var till salu. Jag hade letat en tid, efter att en kompis berättat att råttor var jättetrevliga djur och kunde leva i många år. I Gula Tidningen stod det laboratorieråtta till salu. Jag ringde och frågade om råttan. De bodde på andra sidan stan och blev så glada att jag ringde att de åkte hem till mig och lämnade råttan. :-O
Pim-Pim var en otroligt snäll hane. Han var ensamråtta, för att jag helt enkelt inte visste bättre, dock var han en högt älskad råtta som var med överallt.
Arinella´s grundades 1985
Arinella´s grundades 1985 när jag hade min första kull. Mina dåvarande råttor kom från kompisar och råttor jag köpt in från uppfödare. Några av dem hade faktiskt stamtavla, fast jag fick aldrig stamtavlorna...
Förklaring på stamnamnet Arinella´s är väldigt enkelt. Jag tyckte att Marinella var ett fint namn, men för att inte förknippas med vinet eller båten tog jag bort emmet. Min första linje döptes efter en smula knepigt "von-schema", ex Selma von Pärlan Arinella Dorotea...
Uppfödningen blev registrerad i SRS, Svenska Råttsällskapet, 12 juni 1988 och var registrerad utan avbrott till 3 april 2009. Jag valde då att avregistrera min uppfödning p g a flera anledningar. Jag slutade dock inte att föda upp helt.
2012-09-20 blev Arinella´s registrerad i SRS igen, efter att ha gjort uppfödarprov.
Under åren som uppfödare har jag fött upp 137 kullar på 1203 råttor. (månad?, 2012)
Antal kullar per år har i genomsnitt varit 7. Alla kullar döps efter teman.
I min ägo har jag haft (dvs råttor som nu är avlidna) 317 stamtavleråttor; 171 hanar och 146 honor (månad, år? - ej uppdaterat).
Uppfödningen består av ca 20 vuxna råttor idag.
Den äldsta Arinellan blev lite över 3 år.
Jag har fött upp tre fristående linjer/stammar. Den första linjen (stammen) med self black 1985-1989.
Den andra linjen/stammen (uppdelad på flera små linjer/stammar) med self och silvered black, mink, chocolate och siamese 1989-1999.
Den tredje linjen/stammen arbetar jag på nu.
Förklaring på stamnamnet Arinella´s är väldigt enkelt. Jag tyckte att Marinella var ett fint namn, men för att inte förknippas med vinet eller båten tog jag bort emmet. Min första linje döptes efter en smula knepigt "von-schema", ex Selma von Pärlan Arinella Dorotea...
Uppfödningen blev registrerad i SRS, Svenska Råttsällskapet, 12 juni 1988 och var registrerad utan avbrott till 3 april 2009. Jag valde då att avregistrera min uppfödning p g a flera anledningar. Jag slutade dock inte att föda upp helt.
2012-09-20 blev Arinella´s registrerad i SRS igen, efter att ha gjort uppfödarprov.
Under åren som uppfödare har jag fött upp 137 kullar på 1203 råttor. (månad?, 2012)
Antal kullar per år har i genomsnitt varit 7. Alla kullar döps efter teman.
I min ägo har jag haft (dvs råttor som nu är avlidna) 317 stamtavleråttor; 171 hanar och 146 honor (månad, år? - ej uppdaterat).
Uppfödningen består av ca 20 vuxna råttor idag.
Den äldsta Arinellan blev lite över 3 år.
Jag har fött upp tre fristående linjer/stammar. Den första linjen (stammen) med self black 1985-1989.
Den andra linjen/stammen (uppdelad på flera små linjer/stammar) med self och silvered black, mink, chocolate och siamese 1989-1999.
Den tredje linjen/stammen arbetar jag på nu.
Inriktning och mål
Mitt mål är att tillföra och berika råttvärlden med sällskapsråttor som
Flocksmarthet är en otroligt stor och viktig detalj i min avel. Jag avlar aldrig på dominanta djur som fungerar dåligt i flock. Djuren ska vara mjuka och snälla mot nykomlingar och aldrig bråka med sina burkamrater. De skall acceptera nykomlingar i flocken, oavsett ålder - även äldre hanar skall välkomnas i en etablerad hanflock. Flocksmarthet är ett ord som myntades av Bellona, efter min beskrivning hur en råtta skall fungera i flock enligt mina önskemål och krav.
Jag väljer endast att avla på djur som har bra typ. Råttorna skall vara proportionerligt byggda, vara muskulösa, välbyggda, ha stora välvda ögon, väl ansatta och fint formade öron, lång kraftig svans och gärna en Standardenlig färg.
1988 till våren 2000 var målet att avla fram intelligenta råttor, med kombinationen: aktiva, lättlärda, långlivade, väluppfostrade, samarbetsvilliga, snälla, friska och snygga. Råttorna skulle gå bra att ställa ut i Standard och ha mycket "agility-motor". Jag hade då även andra mål som att få fram perfekt enfärgade råttor med pigmenterade klor, samt riktigt djup Self Black. Dessa mål uppnåddes.
- är harmoniska och lugna
- är trygga och glada i livet
- är sociala med människor
- har en hög stresströskel
- är flocksmarta och odominanta
- är pålitliga med god karaktär och bra beteende
- är lätthanterliga och 100% domisticerade
- är avslappnade vid hantering och har häng
- är älskvärda och kontaktsökande
- trivs i fångenskapen
- inte har överdrivna orala behov
Flocksmarthet är en otroligt stor och viktig detalj i min avel. Jag avlar aldrig på dominanta djur som fungerar dåligt i flock. Djuren ska vara mjuka och snälla mot nykomlingar och aldrig bråka med sina burkamrater. De skall acceptera nykomlingar i flocken, oavsett ålder - även äldre hanar skall välkomnas i en etablerad hanflock. Flocksmarthet är ett ord som myntades av Bellona, efter min beskrivning hur en råtta skall fungera i flock enligt mina önskemål och krav.
Jag väljer endast att avla på djur som har bra typ. Råttorna skall vara proportionerligt byggda, vara muskulösa, välbyggda, ha stora välvda ögon, väl ansatta och fint formade öron, lång kraftig svans och gärna en Standardenlig färg.
1988 till våren 2000 var målet att avla fram intelligenta råttor, med kombinationen: aktiva, lättlärda, långlivade, väluppfostrade, samarbetsvilliga, snälla, friska och snygga. Råttorna skulle gå bra att ställa ut i Standard och ha mycket "agility-motor". Jag hade då även andra mål som att få fram perfekt enfärgade råttor med pigmenterade klor, samt riktigt djup Self Black. Dessa mål uppnåddes.
I-råttorna
År 2000 gick jag igenom en totalrenovering av min uppfödning. Jag hade då i 10 års tid fött upp väldigt vackra, Standardenliga råttor, men som hade en hel del att önska temperamentsmässigt. Det var överaktiva råttor med dominansproblem. Jag valde då att börja om med nya djur.
Från Eva Johansson (Aristoteles) och Jarl Olsson (Runatuns) skaffade jag nya avelsdjur. Djur som var genuint avlade på temperament och flocksmarthet.
Det går att släkforska min linje tillbaka på dessa djur. De heter Iso, Iska, Iro och Irissa.
Från Eva Johansson (Aristoteles) och Jarl Olsson (Runatuns) skaffade jag nya avelsdjur. Djur som var genuint avlade på temperament och flocksmarthet.
Det går att släkforska min linje tillbaka på dessa djur. De heter Iso, Iska, Iro och Irissa.
Färger och hårlag
I-råttorna valde jag att starta min nya linje med på grund av deras underbara temperament. Linjen de kom ifrån är baserad på Graphite-importer från Tyskland 1995, Amerikanska Russian Blue-Importer 1998 och Eva och Jalles gamla Silver Fawn (Amber)-linjer.
Eva J. gjorde en testparning mellan Graphite och Russian Blue 1999, och fastställde då att det rör sig om två olika genotyper på en färg som ser nästintill identisk ut.
Eftersom mina i-råttor härstammade från denna testparning och jag även kunde få tag i andra råttor som med säkerhet skulle vara Graphite, eftersom Graphite kom till Sverige redan 1995 och Russian Blue först 1998, har jag haft som delmål att föda upp Graphite och Graphitevarianter.
Med min nya linje 2000 släppte jag nästan allt vad färgavel heter, även om jag givetvis ville ha Graphite. Jag hade redan i 10 års tid selektivt renavlat Self Black, Siamese, Silver Chocolate, Silver Mink mm och tyckte inte att jag hade lyckats något vidare. Det jag främst ville och vill göra som uppfödare är att sälja underbara sällskapsråttor - eftersom det är en glädje att göra en annan människa nöjd och lycklig över sitt val av husdjur - och inte som det blev till slut: vackra bitmonster. Dessutom var det svårt med färgavel då i-råttorna bar på många anlag och jag fick många olika färger i kullarna. Hårlaget Rex, som jag egentligen aldrig tyckt speciellt mycket om kom nu också för att stanna.
Mitt mål är att endast ha släta råttor framöver, men jag ratar inte en bra avelråtta bara för att den är rex även om jag är av den åsikten att rexpälsen kan påverka råttans beteende.
Min inriktning idag är Black och Graphite i slät, (rex) och dumbo. Jag hoppas kunna renavla och få bort färger som Mink, Chocolate, Beige och Blue även om jag givetvis skulle vilja ha ett sidoprojekt med Blue och Blue-Graphite, samt även kanske Graphite-Beige. Men egentligen tjänar råttaveln inget på sådant. Det är dumt att blanda färger. Efter åren med gensoppa säger jag nej, nu räcker det. Så trots att jag är den person som enligt många anses som gensoppans moder i Sverige så frångår jag det helt nu och propsar för selektiv renavel.
Jag älskar färger och skulle vilja föda upp många, men måste inse mina begränsningar samt behöver aktivt ta ansvar för det jag lärt mig genom att bedriva gensoppa i många år. Blue Cinnamon, Lynx, Apricot Agouti och många andra varianter är oerhört fina, men jag tror nu på att göra dem ordentligt och inte från gensoppa. Städa upp i linjerna, förbättra styrkan i färgerna och gör sedan de nya önskavärda färgerna med hjälp av bra färgade djur.
Graphite behöver renavlas mot ordentligt svarta Blacks och hur tråkigt det än är att äga 20 stycken S/Black råttor som alla ser nästan likadana ut är det den enda vägen jag kan gå idag, då mina senaste Graphite har varit så konstiga i nyansen.
(Inriktning 2019: Black och legendarisk rödögd Siamese, ev även Russian Blue. Att bibehålla bra temperament och hälsa är dock viktigare än färg.)
Eva J. gjorde en testparning mellan Graphite och Russian Blue 1999, och fastställde då att det rör sig om två olika genotyper på en färg som ser nästintill identisk ut.
Eftersom mina i-råttor härstammade från denna testparning och jag även kunde få tag i andra råttor som med säkerhet skulle vara Graphite, eftersom Graphite kom till Sverige redan 1995 och Russian Blue först 1998, har jag haft som delmål att föda upp Graphite och Graphitevarianter.
Med min nya linje 2000 släppte jag nästan allt vad färgavel heter, även om jag givetvis ville ha Graphite. Jag hade redan i 10 års tid selektivt renavlat Self Black, Siamese, Silver Chocolate, Silver Mink mm och tyckte inte att jag hade lyckats något vidare. Det jag främst ville och vill göra som uppfödare är att sälja underbara sällskapsråttor - eftersom det är en glädje att göra en annan människa nöjd och lycklig över sitt val av husdjur - och inte som det blev till slut: vackra bitmonster. Dessutom var det svårt med färgavel då i-råttorna bar på många anlag och jag fick många olika färger i kullarna. Hårlaget Rex, som jag egentligen aldrig tyckt speciellt mycket om kom nu också för att stanna.
Mitt mål är att endast ha släta råttor framöver, men jag ratar inte en bra avelråtta bara för att den är rex även om jag är av den åsikten att rexpälsen kan påverka råttans beteende.
Min inriktning idag är Black och Graphite i slät, (rex) och dumbo. Jag hoppas kunna renavla och få bort färger som Mink, Chocolate, Beige och Blue även om jag givetvis skulle vilja ha ett sidoprojekt med Blue och Blue-Graphite, samt även kanske Graphite-Beige. Men egentligen tjänar råttaveln inget på sådant. Det är dumt att blanda färger. Efter åren med gensoppa säger jag nej, nu räcker det. Så trots att jag är den person som enligt många anses som gensoppans moder i Sverige så frångår jag det helt nu och propsar för selektiv renavel.
Jag älskar färger och skulle vilja föda upp många, men måste inse mina begränsningar samt behöver aktivt ta ansvar för det jag lärt mig genom att bedriva gensoppa i många år. Blue Cinnamon, Lynx, Apricot Agouti och många andra varianter är oerhört fina, men jag tror nu på att göra dem ordentligt och inte från gensoppa. Städa upp i linjerna, förbättra styrkan i färgerna och gör sedan de nya önskavärda färgerna med hjälp av bra färgade djur.
Graphite behöver renavlas mot ordentligt svarta Blacks och hur tråkigt det än är att äga 20 stycken S/Black råttor som alla ser nästan likadana ut är det den enda vägen jag kan gå idag, då mina senaste Graphite har varit så konstiga i nyansen.
(Inriktning 2019: Black och legendarisk rödögd Siamese, ev även Russian Blue. Att bibehålla bra temperament och hälsa är dock viktigare än färg.)
Avelsform & etik
Jag bedriver en form av inavel som kallas för "linjeavel", där man parar närmast kusiner med varandra. Inavelsgraden är inte så hög i och med att jag försöker att inte använda ett djur så mycket i avel - däremot använder jag flera syskon ur kullar jag anser är bra.
Det viktiga är att göra ett korrekt urval. Det är viktigt att lära känna råttorna väl, se hur de utvecklas och hanterar nya situationer. Jag väntar gärna så länge som möjligt med att avla på djuren, tills jag är säker på att jag lärt känna dem utan och innan och vet att de är friska, snälla mot människor och artfränder, har hög stresströskel och den karaktär jag eftersträvar. Med min avel förstärker jag både bra och dåliga egenskaper och det ligger i mitt jobb som uppfödare att sålla, välja rätt djur att avla vidare på samt strunta i att avla vidare på sämre djur. Det svåra arbetet, som även jag misslyckas med, är att känna igen vilka djur som är sämre och jag kan aldrig luta mig tillbaka och känna mig helt nöjd. Alla djur måste värderas. Deras mentalitet och beteende måste studeras på djup nivå. Svårigheten är att råttavel är relativt nytt och vi kan inför denna typ av avel vara nybörjare. Jag är ingen besserwisser som säger att jag har rätt. Jag lär mig genom andra, genom att studera råttor, genom att fundera över varför råttorna gör si eller så. Jag behöver känna råttans natur för att förstå henne till fullo och jag kan inte säga att jag gör det, då ljuger jag. Jag tror inte någon känner råttans natur till fullo.
Jag jobbar med att välja ut de bästa ur kullarna att avla vidare på. Det kan vara en eller flera. Mycket beror på hur kullarna är. Ju jämnare kullarna är desto bättre. Min aktivaste tid med råttungarna är mellan 4 och 7 veckor då jag karaktärstestar dem noga. Jag kommer nu att lägga in flera moment, socialisera dem mer och jobba hårt med att se fördelar och nackdelar hos varje djur. Sällan är en kull fri från så kallade måndagsexemplar (djur med dålig mentalitet), även om det är ett mål. Jag vill hitta dessa måndagsexemplar så tidigt som möjligt så att de kan få ett så lämpligt hem som möjligt. Min uppfödning har fått mycket dåligt rykte av att jag omplacerat måndagsexemplar till fel personer samt även sålt några till uppfödare som avlat vidare på dem. Detta är helt fel. Dessa djur skall ej gå i avel. De skall bo i ett ostressat, tryggt och kärleksfullt hem, om de klarar det.
Avelsråttorna skall
Jag använder gärna äldre hanar i avel, såtillvida de har god hälsa och är i god kondition, då jag alltid ansett att en äldre hane bevisligen är sund (även på den tiden då det var förbjudet att avla på hanar äldre än 1 år och 10 månader i SRS).
Dräktiga honor får röra sig mycket och måste vara i god kondition både innan och efter parning.
Det viktiga är att göra ett korrekt urval. Det är viktigt att lära känna råttorna väl, se hur de utvecklas och hanterar nya situationer. Jag väntar gärna så länge som möjligt med att avla på djuren, tills jag är säker på att jag lärt känna dem utan och innan och vet att de är friska, snälla mot människor och artfränder, har hög stresströskel och den karaktär jag eftersträvar. Med min avel förstärker jag både bra och dåliga egenskaper och det ligger i mitt jobb som uppfödare att sålla, välja rätt djur att avla vidare på samt strunta i att avla vidare på sämre djur. Det svåra arbetet, som även jag misslyckas med, är att känna igen vilka djur som är sämre och jag kan aldrig luta mig tillbaka och känna mig helt nöjd. Alla djur måste värderas. Deras mentalitet och beteende måste studeras på djup nivå. Svårigheten är att råttavel är relativt nytt och vi kan inför denna typ av avel vara nybörjare. Jag är ingen besserwisser som säger att jag har rätt. Jag lär mig genom andra, genom att studera råttor, genom att fundera över varför råttorna gör si eller så. Jag behöver känna råttans natur för att förstå henne till fullo och jag kan inte säga att jag gör det, då ljuger jag. Jag tror inte någon känner råttans natur till fullo.
Jag jobbar med att välja ut de bästa ur kullarna att avla vidare på. Det kan vara en eller flera. Mycket beror på hur kullarna är. Ju jämnare kullarna är desto bättre. Min aktivaste tid med råttungarna är mellan 4 och 7 veckor då jag karaktärstestar dem noga. Jag kommer nu att lägga in flera moment, socialisera dem mer och jobba hårt med att se fördelar och nackdelar hos varje djur. Sällan är en kull fri från så kallade måndagsexemplar (djur med dålig mentalitet), även om det är ett mål. Jag vill hitta dessa måndagsexemplar så tidigt som möjligt så att de kan få ett så lämpligt hem som möjligt. Min uppfödning har fått mycket dåligt rykte av att jag omplacerat måndagsexemplar till fel personer samt även sålt några till uppfödare som avlat vidare på dem. Detta är helt fel. Dessa djur skall ej gå i avel. De skall bo i ett ostressat, tryggt och kärleksfullt hem, om de klarar det.
Avelsråttorna skall
- alltid fungera utmärkt i flock
- inte ha några dominansbeteenden
- aldrig bita varken människor eller artfränder (inte gärna hund heller även om den kommer med en nyfiken nos och sniffar)
- vara mentalt stabil: lugn, trygg och harmonisk
- vara intelligent, lättlärd och nyfiken
- vara tama och helt avspänd vid upplyft och hantering
- ha en trevlig personlighet och vara öppen för en djup kontakt med sin ägare
- tycka om andra människor
- ha hög stresströskel - klara av förändringar i miljö och flock utan att bli så pass stressade att de utvecklar stereotypa beteenden (det är normalt att råttor blir stressade av förändringar, men stressen skall inte bli för svår för dem, de skall kunna hantera den)
- ge bra avkomma och stora kullar
- ej vakta bur eller ungar
- ej bli sura/aggressiva när de blir äldre
- vara fysiskt friska (inga defekter)
- ha bra typ och storlek (honor ej väga under 300 gram och hanar ej under 500 gram)
- leva 2 år eller mer
Jag använder gärna äldre hanar i avel, såtillvida de har god hälsa och är i god kondition, då jag alltid ansett att en äldre hane bevisligen är sund (även på den tiden då det var förbjudet att avla på hanar äldre än 1 år och 10 månader i SRS).
Dräktiga honor får röra sig mycket och måste vara i god kondition både innan och efter parning.
Följer SRS rekommendationer
Sedan jag blev medlem i SRS, 1988, har jag följt klubbens avelsrekommendationer.
Det innebär bland annat att
Det innebär bland annat att
- honor som går i avel är minst 5 månader gamla och äldst 12 månader samt väger minst 300 gram
- hanar som går i avel är minst 5 månader gamla med en vikt på minst 500 gram
- ungarna säljs vid tidigast 5 veckor och väger då minst 90 gram
- alla avelsdjur och kullar registreras i SRS och ungarna säljs med stamtavla
2012
Min linje fyller 12 år 2012. På grund av en strulig livssituation och brist på glöd för råttavel 2009-2011 har jag gått miste om att avla på en del väldigt bra djur. Idag har jag en svår uppgift framför mig, med endast några nära besläktade hanar kvar. Dessa hanar är dock mycket bra på alla sätt.
Mitt dröm-mål är Graphite Dumbo och Pinkeyed eller Rubyeyed Graphite Dumbo, men det är eventuellt bara en fin dröm. Jag vill nu först och främst rädda min linje och föda upp superdupersnälla mjukisar till husbehov. Linjen kräver arbete med de få problem som finns i den som barbering och svagt immunförsvar. Förhoppningsvis kan jag samarbeta med andra uppfödare som har samma avelsform och krav som jag, läser råttorna på liknande sätt och kan ha utbyte av att jobba med mig.
Min plan är att bli registrerad uppfödare i SRS igen. Jag har betalt uppfödaravgiften på 300 kr till SRS (inkommer tidigast 7 september 2012 på SRS konto) och får sedan göra uppfödarprovet.
19 sept: Jag har nu gjort uppfödarprovet.
2013-01-22: Arinella´s blev godkänt idag. Licensen är bakdaterad till 20/9 2012. Det innebär att Pannkaks-kullen får prefixet framför sitt namn!
Mitt dröm-mål är Graphite Dumbo och Pinkeyed eller Rubyeyed Graphite Dumbo, men det är eventuellt bara en fin dröm. Jag vill nu först och främst rädda min linje och föda upp superdupersnälla mjukisar till husbehov. Linjen kräver arbete med de få problem som finns i den som barbering och svagt immunförsvar. Förhoppningsvis kan jag samarbeta med andra uppfödare som har samma avelsform och krav som jag, läser råttorna på liknande sätt och kan ha utbyte av att jobba med mig.
Min plan är att bli registrerad uppfödare i SRS igen. Jag har betalt uppfödaravgiften på 300 kr till SRS (inkommer tidigast 7 september 2012 på SRS konto) och får sedan göra uppfödarprovet.
19 sept: Jag har nu gjort uppfödarprovet.
2013-01-22: Arinella´s blev godkänt idag. Licensen är bakdaterad till 20/9 2012. Det innebär att Pannkaks-kullen får prefixet framför sitt namn!
2013
I år kommer jag att förhoppningsvis få fram några Graphite och kan påbörja renavel på färgen. Det kommer att bli svårt, eftersom avelsbasen är snäv. Jag är i stort behov av samarbete med andra uppfödare som har genen eller vill ta in den eller bara vill börja föda upp Graphite.
Flera råttor jag sålt hösten 2012 har haft lite problem med rossel. Absolut inte alla, men flera. Speciellt drabbade var insekts- och pannkaks-kullen.
En hona blev så dålig att hon har fick en kur antibiotika (mars 2013), vilket hjälpte en aning. Hon blev bättre men inte helt rosselfri - hon kan rossla till ibland. De andra har i stort bara haft en kort tid med lite rossel (förkylning?) och vissa rosslar till när de är uppspelta/stressade.
Detta har dock gjort att jag nu vill varna framtida köpare för problemet. Det är inte säkert att mina råttor är sämre än andras och jag avlar heller inte på sjuka råttor, men du som intresserad bör veta detta och få möjlighet att söka en annan uppfödare.
Det känns också bra för mig om köparna är medvetna om vad rossel är och har en mycket bra råtthållning (städa kontinuerligt i buren, motionera mycket och mata med högklassig mat) som gör att riskerna minskas.
Jag parade min underbara Graphite Eubk, Rex, Dumbohona Arinella´s Fruktplockare med en obesläktad hane under hösten 2013 och fick en kull med 16 st. Tyvärr visade det sig att kullen hade allvarliga hjärnskador. Efter samtal med veterinär Solveig Tjäder och veterinär Marianne Tornvall bestämde jag mig för att låta samtliga somna in, på deras inrådan. Jag fick bekräftat att det fanns i faderns släkt (farmor), tidigare problem av samma natur, vilket stödde mitt beslut att låta avliva hela kullen. I min linje har jag aldrig haft något liknande någonsin och jag tror absolut inte på någon bakterie eller virus - dels för att jag inte haft några problem med sådant tidigare samt är noga med karantän.
Det var ett tufft beslut att avliva 16 underbart söta råttungar och det var mycket svårt att genomföra.
Dock lämnar jag detta snabbt bakom mig och går vidare. Jag klarar inte av att sörja och älta. 2013 har ändå varit ett mycket svårt år för mig.
Flera råttor jag sålt hösten 2012 har haft lite problem med rossel. Absolut inte alla, men flera. Speciellt drabbade var insekts- och pannkaks-kullen.
En hona blev så dålig att hon har fick en kur antibiotika (mars 2013), vilket hjälpte en aning. Hon blev bättre men inte helt rosselfri - hon kan rossla till ibland. De andra har i stort bara haft en kort tid med lite rossel (förkylning?) och vissa rosslar till när de är uppspelta/stressade.
Detta har dock gjort att jag nu vill varna framtida köpare för problemet. Det är inte säkert att mina råttor är sämre än andras och jag avlar heller inte på sjuka råttor, men du som intresserad bör veta detta och få möjlighet att söka en annan uppfödare.
Det känns också bra för mig om köparna är medvetna om vad rossel är och har en mycket bra råtthållning (städa kontinuerligt i buren, motionera mycket och mata med högklassig mat) som gör att riskerna minskas.
Jag parade min underbara Graphite Eubk, Rex, Dumbohona Arinella´s Fruktplockare med en obesläktad hane under hösten 2013 och fick en kull med 16 st. Tyvärr visade det sig att kullen hade allvarliga hjärnskador. Efter samtal med veterinär Solveig Tjäder och veterinär Marianne Tornvall bestämde jag mig för att låta samtliga somna in, på deras inrådan. Jag fick bekräftat att det fanns i faderns släkt (farmor), tidigare problem av samma natur, vilket stödde mitt beslut att låta avliva hela kullen. I min linje har jag aldrig haft något liknande någonsin och jag tror absolut inte på någon bakterie eller virus - dels för att jag inte haft några problem med sådant tidigare samt är noga med karantän.
Det var ett tufft beslut att avliva 16 underbart söta råttungar och det var mycket svårt att genomföra.
Dock lämnar jag detta snabbt bakom mig och går vidare. Jag klarar inte av att sörja och älta. 2013 har ändå varit ett mycket svårt år för mig.
Testade för Hantavirus
Jag har testat 2 råttor för Hantavirus under vecka 39, 2013. Slutsvar: Negativt. Det vill säga, inget hantavirus här!
2014
Den underbaraste råtthonan Fruktis har fått två kullar hittills under året. Hon har gett Graphite i bägge kullar.
Jag jobbar hårt med att få in nytt blod till min linje. Eftersom jag vill ha fritt från RB är det oerhört svårt.
Planereringen är att Dalis skall få en kull under hösten och någon av mina andra töser få en kull under vintern.
Jag jobbar hårt med att få in nytt blod till min linje. Eftersom jag vill ha fritt från RB är det oerhört svårt.
Planereringen är att Dalis skall få en kull under hösten och någon av mina andra töser få en kull under vintern.
2015
Planerna för året är att hitta några nya obesläktade honor att köpa in för att para med mina friska, fina och snälla hanar. Flera av mina egna tilltänkta avelshonor har varit snuviga under hösten/vintern och är därmed strukna ur avel. Även Dalis som fick en kull under hösten blev snuvig 7 veckor efter förlossningen och därmed ströks hennes dotter som jag sparade ur avel.
Trots en stor portion otur ger jag inte upp. Runt hörnet kanske det vänder.
22 mars: Jag är inte säker på att jag har Graphite här längre. Redan Decemberkullen 2010 tyckte jag hade fel nyans...
Genen kan ha bytts ut när jag gjorde testparningen Rymdskepps-kullen, där jag parade Graffe med Cryo. Jag gick vidare på Enterprise...
Det kan visa sig i Dammvippas kull om Graphitegenen finns kvar. Då borde ungarna få olika nyanser.
26 mars: På stora vår pratade jag med Ann Storey och hon berättade att hon har mikroskåp och i alla fall vet hur Russian Blue ser ut i sådant och bad mig skicka pälsprov på mina Graphite. Jag har ännu inte tagit mig tid och ork att göra det. Klippt päls på flera har jag gjort. Jag behöver verkligen få det gjort. Kanske är jag rädd för svaret...
Trots en stor portion otur ger jag inte upp. Runt hörnet kanske det vänder.
22 mars: Jag är inte säker på att jag har Graphite här längre. Redan Decemberkullen 2010 tyckte jag hade fel nyans...
Genen kan ha bytts ut när jag gjorde testparningen Rymdskepps-kullen, där jag parade Graffe med Cryo. Jag gick vidare på Enterprise...
Det kan visa sig i Dammvippas kull om Graphitegenen finns kvar. Då borde ungarna få olika nyanser.
26 mars: På stora vår pratade jag med Ann Storey och hon berättade att hon har mikroskåp och i alla fall vet hur Russian Blue ser ut i sådant och bad mig skicka pälsprov på mina Graphite. Jag har ännu inte tagit mig tid och ork att göra det. Klippt päls på flera har jag gjort. Jag behöver verkligen få det gjort. Kanske är jag rädd för svaret...
2016
Nytt år, massa nya råttor.
Det kommer att både bli bra och dåligt. Med min vanliga tur är dock risken för att det sistnämnda kommer att dominera, men jag är beredd och envis och van.
Pälsprovet som varit på väg till Ann Storey i flera månader har jag inte skickat än. Men jag ska. När jag får tummen ur.
Det kommer att både bli bra och dåligt. Med min vanliga tur är dock risken för att det sistnämnda kommer att dominera, men jag är beredd och envis och van.
Pälsprovet som varit på väg till Ann Storey i flera månader har jag inte skickat än. Men jag ska. När jag får tummen ur.
2017
Några nya råttor har flyttat hit och förhoppningsvis kan jag fortsätta min avel på underbara sällskapsråttor.
Graphite finns inte här längre, så jag behöver omarbeta texten om färginriktning där ovan. Det dröjer lite, då jag ännu har stor sorg över att ha tappat bort genen. (15 juni 2017)
Graphite finns inte här längre, så jag behöver omarbeta texten om färginriktning där ovan. Det dröjer lite, då jag ännu har stor sorg över att ha tappat bort genen. (15 juni 2017)
2018
Inför 2018 vet jag faktiskt inte vad som väntar. När det inte finns en fungerande råttförening längre och inte ett bra sätt att generera fina stamtavlor/reg.bevis online har jag tappat fokus och lust.
Många olika saker gjorde att flera parningar uteblev och jag tyvärr inte heller orkade eller klarade av att ha kontakt med köpare/intressenter.
Många olika saker gjorde att flera parningar uteblev och jag tyvärr inte heller orkade eller klarade av att ha kontakt med köpare/intressenter.
2019
Nytt år och nya tag. Jag har kullar planerade och planerar även att köpa in några råttor.
November 2019 bestämde jag mig för att avsluta uppfödningen. Det finns sååå många anledningar till detta, men främst för att jag inte lyckats så bra de senaste åren med att föda upp friska råttor samt inte haft någon bra råttklubb eller samarbetspartners.
Tack för den här tiden.
November 2019 bestämde jag mig för att avsluta uppfödningen. Det finns sååå många anledningar till detta, men främst för att jag inte lyckats så bra de senaste åren med att föda upp friska råttor samt inte haft någon bra råttklubb eller samarbetspartners.
Tack för den här tiden.
