Hur råttorna bor
Jag har alltid haft flera olika sorters burar, gallerburar, terrarium, akvarium, hemmabyggen och så vidare. Råttorna får flytta runt en del, för att underlätta för mig vid städning samt för att få se något nytt. Jag anser att det är ett enkelt sätt att berika råttans liv, att låta henne få bo i olika burar under livet. Det är också viktigt att se hur råttorna reagerar inför andra sorters burar.
9 november 2012 kom Peder med mina egendesignade burar från Flexipet och hoppas nu kunna slänga en del gammalt.
Som bottenströ använder jag aspflis, toa-lätt, hamp-strö, majsströ, tidningspapper mm. Det varierar faktiskt. I toalådorna gillar jag att ha spån/pellets av majskolv - det tar bort lukten så bra från avföring och kiss men är en aning för uttorkande på hud och svans för att ha i hela buren. Bäst tycker jag om aspflis från Tapvei i Estland, men det går eventuellt inte att få tag i längre. Aspflis från Scanbur anser jag inte är lika bra. Det kan lukta en aning och vara brunaktigt i färgen. Annars anser jag att aspflis är det bästa bottenmaterialet. Som flätningsmaterial kör jag med hö och diverse papper.
I burarna finns toalåda, hängmattor, rör, grenar, rep, leksaker mm.
Råttorna brukar få vara ute och springa fritt varannan dag, samt när jag har tid och lust. Jag leker mycket med mina råttor, aktiverar dem och gosar med dem.
Håller god ordning på dem och har under mina år som uppfödare bara haft tre (3) tjuvparningar, vilket jag tycker talar för god djurhållning!
9 november 2012 kom Peder med mina egendesignade burar från Flexipet och hoppas nu kunna slänga en del gammalt.
Som bottenströ använder jag aspflis, toa-lätt, hamp-strö, majsströ, tidningspapper mm. Det varierar faktiskt. I toalådorna gillar jag att ha spån/pellets av majskolv - det tar bort lukten så bra från avföring och kiss men är en aning för uttorkande på hud och svans för att ha i hela buren. Bäst tycker jag om aspflis från Tapvei i Estland, men det går eventuellt inte att få tag i längre. Aspflis från Scanbur anser jag inte är lika bra. Det kan lukta en aning och vara brunaktigt i färgen. Annars anser jag att aspflis är det bästa bottenmaterialet. Som flätningsmaterial kör jag med hö och diverse papper.
I burarna finns toalåda, hängmattor, rör, grenar, rep, leksaker mm.
Råttorna brukar få vara ute och springa fritt varannan dag, samt när jag har tid och lust. Jag leker mycket med mina råttor, aktiverar dem och gosar med dem.
Håller god ordning på dem och har under mina år som uppfödare bara haft tre (3) tjuvparningar, vilket jag tycker talar för god djurhållning!
Vad råttorna äter
Basfodret blandar jag själv sedan någon gång på 90-talet. Jag tog kontakt med några veterinärer och förhörde mig om vad råttor skall äta, då jag upplevde det som ett stort problem med just utfodring av råttor, och fick reda på att basen i råttans foderstat är säd. Jag började då att köpa storpack säd från Lantmännen/Odal/Granngården och blanda själv och märkte fort att råttornas päls, storlek och hälsa blev mycket bättre. Då började jag informera resten av råttvärlden om vikten av ett bra basfoder.
Torrfodret jag blandar består alltid av havre, vete och korn. (Råg behövs inte då det inte innehåller något som inte de övriga tre sädesslagen innehåller!) Sedan har jag även i mindre mängd nötter, solrosfrö, linfrö, oskalat sesamfrö, havrekli, vetegroddar och pumpafrö. Ibland har jag även i bovete, quinoa, dinkel, kokoschips och sånt som jag har hemma, tycker är nyttigt och som är lätt att få tag i. Råttornas torrfoder ser alltså inte alltid exakt likadant ut.
Det är viktigt att alla ingridienser kommer från väl förslutna förpackningar som förvarats svalt och torrt. Man ska undvika att köpa säd på ställen där det finns vilda gnagare eller andra djur då det kan vara kontaminerat med smitta av olika slag.
Säden köper jag just nu från Granngården och allt annat på vanliga matbutik. Jag köper aldrig något på zoobutik pga smittoriskt och köper heller inga färdiga blandningar för råttor som saluförs här och där, då de sällan möter de höga krav jag har och ofta innehåller saker som råttorna inte uppskattar samt att jag aldrig kan känna mig säker på att det är fräsht och bra för råttorna.
Som tilläggsfoder ger jag varierad blandkost med tyngdpunkt på råkost. Jag vill ge råttorna det de är skapta för att äta i största möjliga mån. Givetvis ger jag lite lagad mat som kokta rotfrukter, bönor, linser, pannkaka mm men jag försöker att laga maten själv så att jag vet att det inte är löjliga tillsatser utan riktiga råvaror från start. Alltså så lite bakad (processerad) mat som möjligt. Inga konsververingsmedel, inget socker och annat skräp, visserligen med små undantag. Men i regel ingen bukfylla. Pasta ger jag inte alls. Jag föredrar i så fall bulgur, fullkornsris, potatis, quinoa mm att blanda ner mixade råa grönsaker och kött i.
Grönsaker, mejeriprodukter, ägg, fisk och kött är saker råttorna får färskt varje vecka. Jag kokar så lite som möjligt och ger dem alltså råa grönsaker och rått kött. Ofta blandar jag nyttiga geggor och ger dem.
Arinellorna äter nästan allt, är vana vid mjölkprodukter, fisk och kött sedan späd ålder!
Torrfodret jag blandar består alltid av havre, vete och korn. (Råg behövs inte då det inte innehåller något som inte de övriga tre sädesslagen innehåller!) Sedan har jag även i mindre mängd nötter, solrosfrö, linfrö, oskalat sesamfrö, havrekli, vetegroddar och pumpafrö. Ibland har jag även i bovete, quinoa, dinkel, kokoschips och sånt som jag har hemma, tycker är nyttigt och som är lätt att få tag i. Råttornas torrfoder ser alltså inte alltid exakt likadant ut.
Det är viktigt att alla ingridienser kommer från väl förslutna förpackningar som förvarats svalt och torrt. Man ska undvika att köpa säd på ställen där det finns vilda gnagare eller andra djur då det kan vara kontaminerat med smitta av olika slag.
Säden köper jag just nu från Granngården och allt annat på vanliga matbutik. Jag köper aldrig något på zoobutik pga smittoriskt och köper heller inga färdiga blandningar för råttor som saluförs här och där, då de sällan möter de höga krav jag har och ofta innehåller saker som råttorna inte uppskattar samt att jag aldrig kan känna mig säker på att det är fräsht och bra för råttorna.
Som tilläggsfoder ger jag varierad blandkost med tyngdpunkt på råkost. Jag vill ge råttorna det de är skapta för att äta i största möjliga mån. Givetvis ger jag lite lagad mat som kokta rotfrukter, bönor, linser, pannkaka mm men jag försöker att laga maten själv så att jag vet att det inte är löjliga tillsatser utan riktiga råvaror från start. Alltså så lite bakad (processerad) mat som möjligt. Inga konsververingsmedel, inget socker och annat skräp, visserligen med små undantag. Men i regel ingen bukfylla. Pasta ger jag inte alls. Jag föredrar i så fall bulgur, fullkornsris, potatis, quinoa mm att blanda ner mixade råa grönsaker och kött i.
Grönsaker, mejeriprodukter, ägg, fisk och kött är saker råttorna får färskt varje vecka. Jag kokar så lite som möjligt och ger dem alltså råa grönsaker och rått kött. Ofta blandar jag nyttiga geggor och ger dem.
Arinellorna äter nästan allt, är vana vid mjölkprodukter, fisk och kött sedan späd ålder!
Hur är en Arinella?
Arinellorna är slanka råttor med stora ögon med glimt i. De har inga anlag för fetma. Det ska vara graciösa och levnadsglada råttor som leker och busar hela livet! Vid upplyft har de ofta "häng" (hänger helt avslappnat), de spänner sig inte när du hanterar dem och de är fullkomligt trygga i sig själva! Framför allt blir Arinellorna extremt tama och supersnälla mot både människor och burkamrater.
Du får en djup kontakt med en Arinella och den vill gärna sitta på din axel när du gör saker.
Arinellorna är precis som alla andra råttor väldigt känsliga för drag och kyla. Däremot är de några av de snällaste råttorna i hela Sverige. För mig är det guld värt att hitta seriösa hem till dem och därför väljer jag köpare till mina råttor med stor omsorg. Jag säljer helst bara till sällskapshem, dvs i första hand till hem där råttan bara är till sällskap och ej avelsdjur. Det är viktigt att både jag och råttköparna kan ställa krav på varandra. Att vi får en kontakt som kan bibehållas är därför vässentlig. Råttorna är ordentligt socialiserade och tämjda vid försäljningen. Karaktärsbestäms också, då det går, för att kunna hamna i "rätt hem"!
Du får en djup kontakt med en Arinella och den vill gärna sitta på din axel när du gör saker.
Arinellorna är precis som alla andra råttor väldigt känsliga för drag och kyla. Däremot är de några av de snällaste råttorna i hela Sverige. För mig är det guld värt att hitta seriösa hem till dem och därför väljer jag köpare till mina råttor med stor omsorg. Jag säljer helst bara till sällskapshem, dvs i första hand till hem där råttan bara är till sällskap och ej avelsdjur. Det är viktigt att både jag och råttköparna kan ställa krav på varandra. Att vi får en kontakt som kan bibehållas är därför vässentlig. Råttorna är ordentligt socialiserade och tämjda vid försäljningen. Karaktärsbestäms också, då det går, för att kunna hamna i "rätt hem"!
Hur frisk är en Arinella?
En Arinella är en jämförelsevis frisk råtta, tack vare mina hårda etiska avelsmetoder och noggrannhet.
Ohyreangrepp, som t ex skabbkvalster, blir aldrig långvariga hos Arinella´s utan bekämpas på en gång! Samtliga djur avmaskas i regel en gång per år. Övriga sjukdomar är sällsynta och botas omedelbart. Djur som köps in sitter avskilt i annat rum i 6 veckor och är parasitfria (och ej heller smittobärare av virus) då de flyttar in till de andra råttorna.
Samtliga råttor i min ägo har, precis som de flesta andra tamråttor, bakterien Mycoplasma pulmonis. Den kan ställa till med problem vid nedsatt immunförsvar, smutsig bur med mycket ammoniak, virusangrepp eller tillsammans med andra bakterier som t ex Pasteurella, Bordetella eller CAR-Bacillus. Det är därför av stor vikt att inte utsätta råttorna för smittor genom att
Arinellorna lever gärna 2 - 2½ år. De kan på ålderns höst få rossel och/eller juvertumör (honor), vilket är högst vanligt bland tamråttor och inget konstigt. Givetvis jobbar jag, precis som alla andra SRS anslutna uppfödare för friska och långlivade djur. Jag avlar aldrig på råttor som är eller har varit snuviga/rossliga. Avelsdjur som är friska hela livet men på ålderns höst rosslar lite är undantagna, dock ser jag ju givetvis att de inte ens får "åldersrossel"...
Hösten 2013 togs prov för hantavirus på Nysnö och Snömoln. Svaren var negativa, inget virus påvisades.
Ohyreangrepp, som t ex skabbkvalster, blir aldrig långvariga hos Arinella´s utan bekämpas på en gång! Samtliga djur avmaskas i regel en gång per år. Övriga sjukdomar är sällsynta och botas omedelbart. Djur som köps in sitter avskilt i annat rum i 6 veckor och är parasitfria (och ej heller smittobärare av virus) då de flyttar in till de andra råttorna.
Samtliga råttor i min ägo har, precis som de flesta andra tamråttor, bakterien Mycoplasma pulmonis. Den kan ställa till med problem vid nedsatt immunförsvar, smutsig bur med mycket ammoniak, virusangrepp eller tillsammans med andra bakterier som t ex Pasteurella, Bordetella eller CAR-Bacillus. Det är därför av stor vikt att inte utsätta råttorna för smittor genom att
- inte ta in smittat spån, material eller dyligt
- hålla råttorna avskilt från andra djur
- inte introducera nya djur som kan vara smittobärare
- mata djuren väl
- städa i buren kontinuerligt
- ha välventilerat, ej för varmt eller för kallt
- ej utsätta råttor för stress
Arinellorna lever gärna 2 - 2½ år. De kan på ålderns höst få rossel och/eller juvertumör (honor), vilket är högst vanligt bland tamråttor och inget konstigt. Givetvis jobbar jag, precis som alla andra SRS anslutna uppfödare för friska och långlivade djur. Jag avlar aldrig på råttor som är eller har varit snuviga/rossliga. Avelsdjur som är friska hela livet men på ålderns höst rosslar lite är undantagna, dock ser jag ju givetvis att de inte ens får "åldersrossel"...
Hösten 2013 togs prov för hantavirus på Nysnö och Snömoln. Svaren var negativa, inget virus påvisades.
